Som Man Bäddar – Roman

untitled

Min första roman

En bild. En söndertrasad dröm. Ett brustet hjärta och Taylor Swift.

En början till min roman 🙂

Under 2014 skrev jag om Idun. Om räddningstjänsten. Men det var inte förrän livet placerade mig ensam i mitt hem, med stora nervsmärtor och utan att kunna gå som jag fann bilden ovan. Ur bilden växte en karaktär fram. När bilden blandades med Taylor Swift fantastiska video till låten Blank Space växte en annan kraftfull kvinna fram. Och ur ett äldre namn Ebbe, växte den tredje motspelaren fram, vars namn som också placerade storyn på första halvan av 1900-talet. Äntligen hittade den röda tråden i romanen. Eftersom huvudet var den enda kroppsdel jag hade möjlighet att utnyttja just då, så gjorde jag det. Skriva en roman har alltid varit en dröm sedan barndomen. Nu fanns tiden.

Att fortsätta på samma roman

Under åren som jag skrivit på den här romanen. År nummer fyra är igång, så har rutinerna förändrats. Det har krävts mycket disciplin och mycket kreativitet för att klara av att fortsätta arbetet. Det var svårt att föreställa sig vilket stort jobb det innebar att skriva en bok innan jag började. Jag fick många tips om hur jag ska bära mig åt och synopsisens vara eller icke vara. Jag har skrivit en bit. Något år. Klippt bort det mesta och de sista 18 månaderna känner jag att jag börjar hitta kärnan i storyn och ett arbetssätt som fungerar för mig. Prestationsgalningen i mig gick ut hårt de första två åren och tyckte x antal ord i veckan. Omöjligt att skriva något vettigt då men det var det som jag till slut kom på. Det behöver inte vara vettigt. Bara det skrivs något. Så ett café eller på klipporna två dagar i veckan och jag måste stanna där två timmar. Jag behöver inte skriva om jag inte vill men blocket ska med och ni som känner mig vet att det går ett kvart eller max tjugo minuter innan jag börjar bli rastlös och då sköter det nästan sig självt.

Så knepet är att lära känna sina svagheter och spela ut dem mot sig själv.