Hur Sparris Hare blev en bok

Sparris Hare

Sparris Hare föddes ur en historia som min morbror Daniel berättade för mig när jag var liten. Det var historien om haren som skulle lära sig att cykla. Jag minns inte särskilt mycket mer av historien än det men av någon anledning har den alltid funnits kvar hos mig. Till sin hjälp hade haren en elefant. Elefanten var också flitigt förekommande i min morbrors historier. Manuset skrevs klart och blev liggande. Många gånger tänkte jag att jag skulle ge det till min morbror som idag har en dotter. Det var svårt eftersom jag behövde bilder och helst ville ge honom boken i tryckt format. Att börja förhandla med förlag har jag inte känt mig redo att ge mig i kast med.

Manuset om Sparris Hare får bokform

Plötsligt kom det en inbjudan. Daniels dotter skulle fylla sex år och de ställde till med kalas. Impulsiv som jag kan vara tänkte att nu är det dags att fixa klart boken! Min morbror Daniel och hans dotter skulle äntligen få boken om Haren som skulle lära sig att cykla. I mitt manus var han inte bara en hare. Han var Sparris hare. Kalaset var på fredagen. Idag var det tisdag. Jag hade inga bilder.

Bilder av Sparris Hare skapas

Jag ringde min talangfulla kollega Susanna. ”Kan du illustrera tjugo bilder på Sparris Hare?”
Med en viss tveksamhet sa hon ja, då jag meddelade att hon bara hade tre kvällar på sig. Susanna löste uppgiften med bravur och min morbror och hans dotter blev glada. Alla andra närvarande på kalaset som hade hört talas om haren och elefanten som skulle lära sig att cykla läste boken som bestod av inklistrade bilder och texter i ett fotoalbum.

Inget extra fint. Ingen bok som den ”ska” vara men ändå mitt första manuset som förvandlats till bokform. Det känns otroligt roligt. Ytterligare ett steg åt rätt håll.