Skiftande perspektiv

 

 

 

 

 

 

Efter två veckors influensa med huvudvärk, feber och film. Tips! Se inte Jurassic Park! Den har liksom tappat stinget 😉
I alla fall började jag bli lite smått uttråkad och i helgen bestämde jag mig för att nu är jag ta mig tusan frisk. Kanske ska ut och bygga lite? Eller städa undan bräder som ligger överallt i alla fall.
Så tog fogsvansen. Vet inte varför jag envisas med den när jag har både sticksåg och cirkelsåg. Jag började kapa upp mindre bitar, så bräderna skulle kunna transporteras i mitt lilla, lilla bagage till tippen.
Bräda ett, inga problem. Kände mig ganska frisk och fräsch. Bräda två. Ni vet när sågen börjar nypa, nya och nypa och man blir lagomt irriterad!!! Tänkte i mitt intelligenta sinne: ”Jag kan slå av det sista”.
Bra idé….

Gamla brädor som rivits ner är i regel fulla av rostiga spikar. Så även denna. Rätt in i tumroten! ”Jaha. Det här var en smula oskönt”. Tre timmar senare satt jag på akuten med en bultande, svällande hand och försökte vara en stor tjej som inte gråter. Gick lika bra som vanligt.

Saken är också den att jag undrat.…
En bekant till mig bröt armen under samma period som när jag levde med kraschad rygg. Tog mig fram mestadels krypande i ett halvår och människan gnällde om att en arm var ur funktion. ”Det kan knappast vara ett problem”, tänkte jag. ”Bara en kroppsdel som är ur funktion”.
Så jag har undrat och jag har fått svar. Vänsterhanden lär sig fortare än man kan tro.

One thought on “Skiftande perspektiv

Comments are closed.